Jag var blind av dig...

Jag var blind, jag kunde inte se.

Jag var tyst, jag höll vår hemlighet.

Slängd från hörn till hörn.

 Gud kunde till sist höra min bön.

Livet var för dig bara en lek.

Var det därför du mig svek?

Gråten växer tyst inom oss.

Vi måste på något sätt få den loss.

Där det finns öppna armar, där finns också trygghet.

Det finns det är något jag vet.

//Bortappad Flicka






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0