Morfar
Du har alltid funnits där för mig.
När mamma bara var 17 år så fick hon mig, hon visste inte hur man skulle ta hand om ett barn och verkligen inte ett sådant litet.
Så du hoppade in och tog hand om mig dag som natt och lärde mig allt man kunnat.
I mina 17 år på denna jord har du stöttat mig och funnits där och fått mig att tro på mig själv.
När dagar varit svåra och man bara vill lägga sig ner och försvinna har du funnits där och lyst upp mina dagar.
Men nu när jag fått reda på att du har Alzheimer och att du sakta med tiden kommer glömma bort mig och alla runt omkring dig.
Att du inte kommer komma ihåg mig och att du inom något år kommer dö, jag kan inte fatta att det finns en tidbegränsing och ett satt år när man ska dö?
Vad är det för löjlig skit!!!
JAG VILL INTE ATT DU FÖRSVINNER, JAG ÄLSKAR DIG DU FÅR INTE. HUR SKA JAG KLARA DET?
MORFAR DEN DAGEN DU DÖR, DEN DAGEN SKA JAG OCKSÅ DÖ ♥
