Kärlek
Jag hatar den här obehagliga känslan när man är kär. Okej det är helt underbart att vara det men att vara det i någon som inte tycker detsamma, som gillar någon helt annan än mig.
Ja, jag är lång, jag är inte världens smalaste och jag har inget koll på senaste modet. Jag vet inget om hår, naglar och smink. Det är inte riktigt min grej.
Du verkar gilla det på tjejer och jag vill inte ändra mig för att du ska se mig, för att du ska älska mig. Jag vill ju att du ska älska mig för den jag är och inte för den jag inte är?
Varför är kärlek så underbart men kan krossa en så jävla hårt?
Ja, jag är lång, jag är inte världens smalaste och jag har inget koll på senaste modet. Jag vet inget om hår, naglar och smink. Det är inte riktigt min grej.
Du verkar gilla det på tjejer och jag vill inte ändra mig för att du ska se mig, för att du ska älska mig. Jag vill ju att du ska älska mig för den jag är och inte för den jag inte är?
Varför är kärlek så underbart men kan krossa en så jävla hårt?
